Rosenberg: Den aktuella penningpolitiken

Datum 2007-02-05

Vice riksbankschef Irma Rosenberg höll under måndagen ett tal på Kungliga Tekniska högskolan. Rosenberg inledde med att tala om Riksbankens mål och strategi och redogjorde därefter för sin syn på det aktuella penningpolitiska läget. 

 

”Riksbanken har ett lagstadgat mål för penningpolitiken: att upprätthålla ett fast penningvärde. Vi har definierat det som att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent med ett toleransintervall på ± 1 procentenhet. Penningpolitiken inriktas normalt på att uppnå inflationsmålet inom en tvåårsperiod. Det beror på att penningpolitiken verkar med viss fördröjning. Men det beror också på att Riksbanken vill dämpa svängningar i den reala ekonomin, som till exempel BNP-tillväxt och sysselsättning”, sade Rosenberg.

 

”I vissa situationer kan vi till och med behöva låta anpassningen ta längre tid än två år. Det kan till exempel vara fallet om ekonomin skulle drabbas av en oväntat stor störning. Risken är annars att påfrestningarna på den reala ekonomin blir alltför stora. Men för att vi överhuvudtaget ska kunna vara så flexibla med inflationsmålet så måste det finnas ett förtroende för penningpolitiken. Det ställer i sin tur krav på att vi öppet och tydligt redovisar varför inflationen avviker från målet och hur vi ser på utvecklingen framöver. Detta gör vi i inflationsrapporter, pressmeddelanden, protokoll från våra sammanträden och i tal från direktionens ledamöter", sade Rosenberg.

 

”Öppen och tydlig kommunikation är viktig för Riksbanken. Många anser att vi redan idag tillhör de mest öppna och tydliga centralbankerna i världen. Men det finns alltid mer att göra. Därför har vi fortsatt arbetet med att utveckla vår analys och hur vi presenterar den. I samband med nästa penningpolitiska möte den 14 februari sker några förändringar. Den viktigaste är att vi kommer att publicera vår egen prognos för reporäntan. Sedan hösten 2005 har vi byggt prognoserna på att reporäntan utvecklas i linje med marknadens förväntningar. Att vi nu gör vår egen prognos för reporäntan blir en ännu tydligare vägledning för allmänheten om hur Riksbanken ser på utvecklingen i svensk ekonomi och på hur reporäntan kan komma att ändras. Samtidigt vill jag understryka att vår egen prognos för räntans utveckling inte är något löfte från Riksbankens sida, den är just en prognos. Precis som tidigare kommer den ekonomiska utvecklingen att avgöra hur vi kommer att förändra reporäntan i framtiden”, betonade Rosenberg.

 

”En annan förändring som vi gör är att byta namn på inflationsrapporten till ”Penningpolitisk rapport”. Det beror bland annat på att rapporten inte bara kommer att inkludera en prognos för inflationen utan också ett penningpolitiskt budskap genom att vi publicerar vår egen ränteprognos. Det kommer att finnas en tydlig koppling mellan prognoserna och de penningpolitiska övervägandena direkt i rapporten. Vår förhoppning är också att rapporten ska bli mer pedagogisk”, sade Rosenberg.

 

”Jag vill avsluta med att säga några ord om hur jag ser på den ekonomiska utvecklingen och vad den innebär för penningpolitiken. Utvecklingen i svensk ekonomi är mycket positiv. Produktion och sysselsättning ökar snabbt samtidigt som inflationen håller sig kvar på en låg nivå. Vid det senaste penningpolitiska mötet den 14 december höjde vi reporäntan med 0,25 procentenheter till 3,0 procent. Direktionen meddelade också att vi såg ytterligare höjningar framför oss, ungefär i den takt som då kom till uttryck i marknadsaktörernas förväntningar”, sade Rosenberg.

 

”Enligt min mening ger den nya information som kommit inte anledning att ändra bedömningen från i december i någon större utsträckning. Både den internationella och den svenska konjunkturen har fortsatt att utvecklas gynnsamt. Den globala ekonomin har utvecklats i linje med såväl prognosen i inflationsrapporten från oktober som den bedömning som gjordes inför det penningpolitiska mötet i december. Den svenska ekonomin har på det hela taget utvecklats något starkare än vad vi förväntade i oktober, men i linje med vad vi bedömde i december. Detsamma gäller arbetsmarknaden och sysselsättningen”, fortsatte Rosenberg.

 

”Trots den snabba tillväxten är det mycket som talar för att det även fortsättningsvis kommer att finnas krafter som håller tillbaka inflationen. Inte bara efterfrågan utan även utbudet i ekonomin växer snabbt. Produktivitetstillväxten är stark och det kan inte uteslutas att arbetskraftens tillväxt kommer att bli högre de kommande åren än vi tidigare förväntat oss bland annat till följd av regeringens förslag på skatte- och arbetsmarknadspolitiska reformer. Dessutom har oljepriset sjunkit. Inflationen ser därför ut att bli fortsatt dämpad”, sade Rosenberg.

 

”Sammantaget ser jag därför idag inga skäl att gå snabbare fram med räntehöjningar än vad marknaderna förväntade sig veckorna innan det penningpolitiska mötet i december trots den fortsatt starka uppgången i ekonomin. Men som vanligt kommer vi att ta ställning till all den nya information som kommit sedan vårt föregående sammanträde när vi i Riksbankens direktion tar vårt nästa beslut om penningpolitiken den 14 februari”, avslutade Rosenberg.