Riksbanken publicerar sammanfattande beskrivning av den penningpolitiska strategin

Datum 2006-05-19

Vid direktionssammanträdet den 8 februari 2007 beslutade Riksbankens direktion att uppdatera skriften "Penningpolitiken i Sverige" som beskriver bankens penningpolitiska mål och strategi. Länk till publikationen Penningpolitiken i Sverige finns längst ned på sidan.

Vid gårdagens direktionssammanträde beslutade Riksbankens direktion att publicera dokumentet ”Penningpolitiken i Sverige” som beskriver bankens penningpolitiska mål och strategi.

 
"Vi hoppas kunna öka förståelsen för vårt inflationsmål och hur vi utformar penningpolitiken för att nå vårt mål med hänsyn även till den ekonomiska utvecklingen i stort. Det mesta har tidigare behandlats i tal, men vi hoppas med detta dokument nå en större spridning och därmed bidra till en bra diskussion om penningpolitiken", säger vice riksbankschef Irma Rosenberg.

Sedan inflationsmålet formulerades 1993 har strategin utvecklats gradvis som ett resultat både av praktiska erfarenheter i Sverige och andra länder och av nya rön inom den akademiska forskningen. Det främsta syftet med denna skrift är att förklara hur Riksbanken i sin räntesättning tar hänsyn både till inflationsutvecklingen och den realekonomiska utvecklingen (tillväxt, arbetslöshet, sysselsättning, etc.). Det är också viktigt att klargöra att inflationen ibland kan tillåtas avvika från målet. En önskvärd penningpolitik har egenskapen att inflationen i normala fall är nära målet i ett tvåårigt perspektiv samtidigt som inflation och realekonomi inte svänger alltför mycket under perioden.

Dokumentet, som ersätter förtydligande om penningpolitiken från 1999, kan sammanfattas i följande punkter:

• Det lagfästa målet för penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde.
  
  
• Riksbanken har preciserat ett explicit inflationsmål som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent med ett toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet.
  
  
• Penningpolitiken vägleds också av olika mått på ”underliggande inflation”. Det finns inte något enskilt inflationsmått som i varje given tidpunkt alltid visar vilken penningpolitik som behövs.
  
  
• Penningpolitiken verkar med eftersläpning och inriktas normalt på att inflationsmålet ska uppnås inom två år. Tvåårshorisonten ger också utrymme att ta hänsyn till utvecklingen i realekonomin.
  
  
• Riksbanken tar löpande hänsyn till förändringar i tillgångspriser och andra finansiella variabler (valutakurser, huspriser, aktievärden, skuldsättning bland hushåll och företag, etc.) i de penningpolitiska besluten.
  
  
• Riksbankens prognoser görs med antagandet att reporäntan (Riksbankens styrränta) utvecklas enligt marknadens förväntningar.
  
  
• Öppenhet och tydlighet i penningpolitiken är en förutsättning för att kunna kombinera trovärdighet för inflationsmålet med en flexibel tillämpning av målet på kort sikt.

Penningpolitiken i Sverige finns i pdf-format på Riksbankens webbplats under rubriken Penningpolitik/Prisstabilitet. Den kan också hämtas i Riksbankens huvudentré, Brunkebergstorg 11.