Rosenberg: Konjunkturutvecklingen i linje med bedömning

Datum 2003-09-02

Vice riksbankschef Irma Rosenberg talade vid ett seminarium arrangerat av Swedish Society of Business Economists (SIMRA) under rubriken "Svensk konjunktur".

"I den inflationsrapport som Riksbanken presenterade i juni konstaterade vi att såväl den internationella som den svenska konjunkturbilden hade försämrats gradvis under våren. Det gjorde att vi tecknade en något dystrare konjunkturbild jämfört med tidigare bedömningar med en svagare och mer utdragen återhämtning. I ljuset av att vi sänkt styrräntan med 0,75 procentenheter ned till 2,75 procent sedan dess och att tecknen på en återhämtning blivit fler under sommaren, såväl i Sverige som internationellt, är jag mer optimistisk nu angående konjunkturen jämfört med i juni", sade Rosenberg.

 

"Tittar vi på den ekonomiska utvecklingen i omvärlden under sommaren ser utsikterna i USA nu något ljusare ut än i juni. Preliminära nationalräkenskaper för den amerikanska ekonomin under andra kvartalet visar på en relativt snabb tillväxt i inhemsk efterfrågan. Penningpolitiken är expansiv och under sommaren antogs ett nytt skattepaket i USA vilket väntas ge vissa positiva effekter på framförallt hushållens konsumtion. Effekten kan dock dämpas något av en svag arbetsmarknad. Samtidigt som de positiva konjunktursignalerna i USA blir allt fler kvarstår osäkerheten kring den europeiska utvecklingen. En ökad optimism bland företagen har visserligen kunnat skönjas, men den är fortfarande bräcklig. Den tyska regeringen har presenterat förslag som syftar till att förbättra ekonomins funktionssätt. Men det återstår att se om man lyckas få stöd för dem i parlamentet. Låt mig också säga något om aktiekurserna på de stora börserna som vände upp i mars och har fortsatt att stiga under sommaren. Hittills verkar det som om de förbättrade vinstutsikterna i första hand beror på rationaliseringar i företagen och inte så mycket på starkare konjunktur. För att den positiva utvecklingen på börserna ska bestå krävs det dock att återhämtningen av efterfrågan också kommer igång varaktigt", sade Rosenberg.

 

"I inflationsrapporten i juni konstaterade vi att dystrare internationella konjunkturutsikter väntades ha en dämpande effekt på efterfrågan i Sverige med ett lägre resursutnyttjande som följd. Inflationen förväntades hamna klart under Riksbankens mål på 2 procent de kommande 1-2 åren, också när energipriserna exkluderades. Det gav utrymme för en större sänkning av styrräntan. Riksbanken sänkte först med 0,5 procentenheter i juni och ytterligare 0,25 procentenheter vid mötet i juli; sammantaget med 0,75 procentenheter. Inkommande data sedan i juni har visat på en något starkare tillväxt i Sverige under första halvåret jämfört med bedömningen i juni. Det tillsammans med räntesänkningarna gjorde att bilden av svensk ekonomi framstod som något ljusare vid det penningpolitiska sammanträdet i augusti. Och mot bakgrund av att inflationsbedömningen låg kring målet valde Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad. Samtidigt konstaterade vi att bilden inte var entydig bland olika konjunkturindikatorer. Konjunkturinstitutets kvartalsbarometer för juli visade t.ex. på en försämring av industrikonjunkturen, fortsatt dålig byggkonjunktur och en avmattning inom detaljhandeln. Konjunkturbarometern i augusti visar dock på en viss förbättring för industrin jämfört med föregående månad, för byggbranschen ser det dock fortsatt dystert ut", sade Rosenberg.

 

"Sammantaget tycker jag att konjunkturutvecklingen så här långt är i linje med vår bedömning så som den presenterades vid senaste direktionssammanträdet i augusti.

 

Nu får vi följa informationen som inkommer och återkomma i oktober i samband med inflationsrapporten med en djupare bedömning av konjunkturutsikterna och vad de betyder för inflationsutvecklingen de kommande 1-2 åren", avslutade Rosenberg.