Heikensten: Bitar saknas i konjunkturpusslet
Vid en konferens om Sveriges framtid i tillväxtligan arrangerad av Skattebetalarna talade förste vice riksbankchef Lars Heikensten under rubriken "Penningpolitiken".
Konjunkturen försvagas ungefär som väntat, men bilden är inte entydig
"I den senaste inflationsrapporten gjorde Riksbanken en påtaglig nedrevidering av den internationella konjunkturbilden, kraftigare än många andra bedömare. Sammantaget har den internationella utvecklingen därefter i stort varit i linje med vår bedömning. Men både i USA och i Euroområdet har konjunktursignalerna på senare tid varit blandade. Samtidigt haltar den japanska ekonomin påtagligt ", sade Heikensten. "Det är viktigt att komma ihåg att vi i inflationsrapporten inte enbart identifierade risker för en svagare konjunktur, även om dessa vägde över. Överraskningar i motsatt riktning är också möjliga, särskilt om börsutvecklingen stabiliseras. Även om konjunkturen försvagas ger olika indikatorer en ganska splittrad bild av utvecklingen i Sverige och i omvärlden."
Löneavtalen begränsar Riksbankens handlingsutrymme
"Ingångna löneavtal ligger i stora drag i linje med Riksbankens prognos. De förefaller inte heller utgöra något akut hot mot inflationen de närmaste åren. Men det återstår fortfarande avtal att sluta på arbetsmarknaden. Det gör att det ännu är för tidigt att summera den gångna avtalsrörelsen. En risk kvarstår för att återstående avtal kommer ut högre än de nivåer som hittills avtalats, vilket skulle kunna medföra risker för en ökande framtida kompenserande löneglidning", sade Heikensten. "Personligen tycker jag att omdömena om lönebildningen i Sverige de senaste åren varit alltför positiva av flera skäl. Löneökningstakten de närmaste åren förefaller åter bli relativt hög. Skulle ovanpå detta produktivitetstillväxten fortsätta att sjunka i takt med att konjunkturen försvagas kan problemen förstärkas. Handlingsutrymmet för Riksbanken riskerar att bli mindre än man skulle önska."
Den inhemska inflationen väcker frågor
"I den senaste inflationsrapporten pekade vi på risken för att den stigande inhemska inflationen skulle kunna vara ett uttryck för en något mindre gynnsam relation mellan tillväxt och inflation än vad vi tidigare räknat med. Från denna synpunkt finns det skäl att uppmärksamma de senaste inflationssiffrorna, som åter kom ut något högre än väntat. Även om man inte bör dra alltför snabba slutsatser av några enstaka siffror är det nu väsentligt att fråga sig vad de kan tänkas säga om den framtida inflationsutvecklingen. Den uppgång vi sett på senare tid är delvis en "normalisering" av ovanligt låga t.ex. hyror, men samtidigt oroar inte minst de fortsatt snabbt stigande priserna inom tjänstesektorn. När företagen på många håll i ekonomin förefaller kunna öka sina vinstmarginaler är det antagligen en fingervisning om att resursutnyttjandet är relativt högt. Men det kan också vara en antydan om problem med konkurrensen och en högre inflationsbenägenhet än vi räknat med", sade Heikensten.
Konjunkturbilden och resursutnyttjandet avgörande på sikt
"Det är som vanligt inte alldeles lätt att väga ihop den nya informationen och dra en entydig slutsats om vart inflationen är på väg. Den överraskande uppgången i prisökningstakten gör att de inhemska inflationsperspektiven ser sämre ut än för någon månad sedan. Den internationella konjunkturen och utvecklingen på aktiebörserna samt de effekter detta får på den ekonomiska tillväxten och resursutnyttjandet i Sverige blir ändå antagligen avgörande. Fördjupas nedgången, samtidigt som den finansiella oron fortsätter, avtar sannolikt också inflationstrycket i Sverige. På den här punkten är dock, som jag tidigare var inne på, den information som tillkommit sedan i mars allt annat än klar. Dessutom är ränteläget i Sverige redan lågt i ett internationellt perspektiv samtidigt som kronan fortsatt att vara svag. Sammantaget innebär detta att jag personligen lutar åt att reporäntan nu inte bör ändras", avslutade Heikensten.
