L Heikensten kommenterar KPI-statistik

Datum 1996-11-14

- En stabil och god ekonomisk utveckling förutsätter låg inflation. Det är därför Riksbanken har uppgiften att värna penningvärdet. Riksbanken arbetar med ett prisstabilitetsmål. Ökningen i konsumentprisindex (KPI) skall begränsas till 2 procent, med ett toleransintervall på ±1 procentenhet.

- KPI:s ökningstakt har sedan våren 1995 fallit från över 3 procent till -0,1 procent i oktober. Inflationstakten i oktober ligger därmed under inflationsmålets lägre tole-ransgräns.

- Nedgången i inflationstakten i år är i hög grad ett resultat av tillfälliga faktorer. Inte minst viktig har kro-nans förstärkning varit. Till den låga konsumentprisutvecklingen har också Riksbankens styrräntesänkningar bidragit. Bakom denna utveckling ligger en ökad tilltro till Sverige som ett låginflationsland, med goda statsfinanser.

- Ekonomins inflationsbenägenhet förefaller ha gått ner. Detta styrks av andra mått på prisutvecklingen som Riksban-ken löpande följer och av de låga inflationsförvänt-ningarna. Den trendmässiga inflationen ligger uppskatt-ningsvis mellan 1,5 och 2 procent.

- Sedan konjunkturnedgången bottnade sommaren 1993 har svensk ekonomi vuxit med en årlig takt på ca 3 procent. I likhet med flertalet andra bedömare räknar Riksbanken med en sammantagen tillväxt 1996-1997 på 3-4 procent.

- Det tar ett till två år för penningpolitiken att få full effekt på prisutvecklingen. Därför är det synen på den framtida inflationen som är avgörande för penningpolitiken.

- I samband med den senaste sänkningen av styrräntan gjorde Riksbanken bedömningen att det fanns ett visst begränsat utrymme för att sänka reporäntan. Samtidigt framhölls att bedömningen inte var entydig; ytterligare tid för att följa och analysera inkommande information behövdes. Slutsatsen skulle också enligt Riksbanken kunna bli en oförändrad reporänta. Detta gäller fortfarande.

SVERIGES RIKSBANK