Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Datum 2014-09-18

Efter den globala finansiella krisen pågår ett intensivt arbete på många fronter i flera centralbanker. Det handlar om att bidra till att stärka regelverken för det finansiella systemet och tydliggöra centralbankernas mål och hur penningpolitiken påverkas av nya verktyg för makrotillsyn. Det finns även ett behov av att fördjupa analysen av hur ekonomins funktionssätt kan ha förändrats efter krisen. Centralbankerna bevakar också den teknologiska utvecklingen för nya betalningsmedel och analyserar dess effekter för finansiell stabilitet och den penningpolitiska transmissionsmekanismen. I denna utgåva publiceras fyra artiklar med bäring på dessa frågor.

 

• Roberto Billi och Anders Vredin analyserar om ett mål för finansiell stabilitet bör påverka centralbankers penningpolitik. Med många konkreta exempel från Sverige och andra länder, samt ekonomisk teori, visar de att penningpolitik och finansiell stabilitet är nära relaterade till varandra, särskilt i samband med en finansiell kris. De argumenterar därför för att finansiell stabilitet bör vara ett mål för penningpolitiken. Det gäller oavsett om centralbanken har ansvaret för finansiell stabilitet (som i Storbritannien) eller om ansvaret delas med andra myndigheter (som i Sverige). Centralbankerna behöver fortsätta att utveckla verktyg för att uppskatta hur mål för finansiell stabilitet och beslut om makrotillsynsåtgärder ska vägas in i penningpolitiken.
  
  
• Elin Eliasson, Emil Jansson och Thomas Jansson analyserar det så kallade skuldnedskrivningsverktyget, som är en central del av det resolutionsdirektiv som EU antog under våren 2014. Direktivet innehåller bestämmelser om planer och verktyg för att hantera banker i olika stadier av ekonomiska problem. Skuldnedskrivningsverktyget ger myndigheter rätten att i kombination med andra åtgärder skriva ned en banks skulder eller konvertera dessa till eget kapital för att återkapitalisera banken. I artikeln analyseras skuldnedskrivningsverktyget ur ett svenskt perspektiv. Författarna analyserar hur introduktionen av ett sådant verktyg kan påverka de svenska storbankernas finansieringskostnader, skuldstruktur och investerarbas. De har också studerat eventuella spridningseffekter, både direkta och indirekta, av att faktiskt använda verktyget på en av de svenska storbankerna. Införandet av verktyget bedöms leda till något högre totala finansieringskostnader för svenska banker. De direkta spridningseffekterna, i alla fall till andra banker, av att använda skuldnedskrivningsverktyget bör vara begränsade medan de indirekta effekterna kan bli större i Sverige än i andra länder eftersom de svenska bankerna är nära sammankopplade med varandra och i hög grad beroende av marknadsfinansiering.
  
  
• Christina Håkanson analyserar matchningen mellan lediga platser och jobbsökande på den svenska arbetsmarknaden efter den finansiella krisen. Tidigare har både Riksbankens och Konjunkturinstitutets analyser visat att matchningen på arbetsmarknaden försämrades i krisens spår. Håkanson följer upp dessa analyser med olika metoder och datakällor och visar att matchningsproblem kvarstår mellan arbetstagare och arbetsgivare, framförallt när statistik från Arbetsförmedlingen analyseras. Ett viktigt skäl är att sammansättningen av gruppen arbetslösa ändrats. Andelen personer med sämre anknytning till arbetsmarknaden har ökat – det rör sig t.ex. om ökade andelar yngre, äldre och utrikes födda. Även om bilden av hur svåra matchningsproblem är påverkas av vilken datakälla som används, är slutsatsen i artikeln att den del av arbetslösheten som beror på sämre matchning sannolikt inte kan reduceras med mer expansiv penningpolitik.
  
  
• Björn Segendorf analyserar den virtuella valutan Bitcoin, som konstruerats för anonyma betalningar som görs oberoende av stater och banker. I artikeln beskrivs hur transaktionerna verifieras och utförs av ett decentraliserat nätverk av användare. Fördelarna för användarna är anonymitet/integritet och smidighet. Det finns också incitament att investera i datorkraft eftersom de mest framgångsrika deltagarna erhåller nya Bitcoin. Nackdelen är att Bitcoin inte omfattas av konsumentskydd och inte står under statlig tillsyn. Det finns också trovärdighetsproblem av teknisk natur för att Bitcoin ska kunna växa som betalningsmedel. Användningen av Bitcoin är därför fortfarande liten – både i Sverige och i omvärlden. Artikeln avslutas med en mer generell diskussion om framtiden för virtuella valutor.