Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 6 juli

Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Petter KarlbergMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet onsdagen den 6 juli 2016 chattade riksbankschef Stefan Ingves här på Riksbankens webbplats.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för alla intressanta frågor. Nu måste jag ägna mig åt annat. Hoppas ni alla får en skön sommar, sedan tar vi nya tag igen i september när det är dags för nästa räntebeslut. Med sommarhälsning Stefan Ingves
  • Brexit-besked oroade och försvagade valutor som pundet och vår egen krona. Kan detta ha varit positivt för inflationen då svagare valuta är något som riksbanken strävar efter och därmed högre importpriser?
    Jonathan
    Svar: En svagare krona påverka inflationen litet grann men å andra sidan blir tillväxten litet sämre och det håller tillbaka inflationen så effekterna tar ungefär ut varandra.
  • Riksbanken är vid detta tillfälle först ut med besked mot andra centralbanker. Finns det några konsekvenser av att inte kunna "göra som de andra"? Hur påverkar det ert beslut och vad blir konsekvenserna?
    Jonathan
    Svar: Det spelar ingen större roll. Centralbanker passar inte på varandra på det sättet. Alla gör vi så gott vi kan utifrån det egna landets ekonomiska förutsättningar.
  • Era nuvarande penningspolitik har effekt först långt fram i tiden. När? Hur länge dröjer det innan det får effekt? Hur spekulerar ni i hur omvärlden ser ut då?
    Jonathan
    Svar: Vi brukar säga att det tar ungefär två år innan penningpolitiken får full effekt. Så verkar det också vara nu eftersom den låga räntan lett till en stigande inflation. Om två år tror vi att inflationen är kring 2 procent, mätt som KPIF, och tillväxten i svensk ekonomi är fortsatt god.
  • Brexit känns som historia för Sverige nu och vi har amorteringskrav, vilket är bra för Sverige. När kan det bli tal om en räntehöjning?
    Noni
    Svar: Enligt vår räntebana kommer räntan att höjas långsamt med början under den senare delen av 2017.
  • Hej Stefan, Inflationsmålet på 2% är ju satt i KPI, har ni några andra mål för KPIF och HIKP?
    Patric
    Svar: Nej vi har bara ett mål, KPI, på lång sikt. Nackdelen med KPI är att det indexet innehåller våra egna ränteändringar vilket försvårar analysen. På kort sikt ger KPIF, KPI med Fast ränta, mycket god vägledning om vart vi är på väg. HIKP ligger mycket nära KPIF men är ett mått som vi egentligen inte använder, men som fungerar väl i internationella jämförelser eftersom många andra länder använder HIKP.
  • Jag uppfattar att många tycker att Riksbanken "överstimulerar" ekonomin, tycker ni inte att ni eldar på för mycket?
    Jonathan
    Svar: Nej vi eldar på precis lagom så att vi får upp inflationen till 2 procent. När vi kommit dit börjar vi höja räntan, dvs vi eldar allt mindre!
  • Hej Stefan, Nyckeln till att dämpa hushållens skuldsättning verkar ju vara att bostadspriserna inte fortsätter att stiga, kan ni göra något åt det?
    Patric
    Svar: Nej vi kan inte styra bostadspriserna direkt. Det kan man däremot göra mera direkt om man t.ex. höjer fastighetsskatten, tar bort ränteavdragen eller ökar utbudet av bostäder. Ett sänkt bolånetakt eller höjt amorteringskrav kan fungera ungefär på samma sätt.
  • Hur lågt kan reporäntan tänkas sänkas?
    Daniel Lundberg
    Svar: Rent tekniskt finns det inga hinder att sänka reporäntan ytterligare. Om det sedan behövs är en annan sak. Sänks räntan riktigt mycket måste man betala för att ha pengar på banken. Då kan man hålla sedlar i stället, så vid en riktigt låg "minusränta" slutar systemet att fungera, men där är vi inte alls än.
  • Hej Stefan, hur går resonemanget kring Brexit och dess påverkan på svensk tillväxt?
    Gunnar
    Svar: Tillväxten, som nu är mycket god, blir litet lägre till följd av ökad osäkerhet vilket påverkar export, konsumtion och investeringar. Det här är framförallt effekter som påverkar Storbritannien och mer begränsat i Sverige.
  • Hej Stefan Skulle så kallade helikopterpengar eller en införd basinkomst vara gynnsam för att nå inflationsmålet?
    I prekariatet
    Svar: Med begreppet "helikopterpengar" avses att alla får tillgång till nyskapade pengar. Då kommer man att använda de pengar man tilldelats, efterfrågan stiger och priserna stiger, dvs inflationen går upp. Men nu är inflationen på väg upp i alla fall så jag ser inget behov av att nu skapa "helikopterpengar". Det här är framförallt en akademisk diskussion ganska långt ifrån verkligheten.
  • Hej Stefan, Det är 8 år sedan reporäntan låg på en normalnivå på 4% och eran prognos ser ut som att minusräntan eller nollränta kommer fortsätta flera år till, är det dags att ändra normalnivå?
    Fredrik
    Svar: Vi har idag ingen annan definition av normal ränta men det kommer att ta lång tid innan vi kommer till den nivån igen.
  • Hej Stefan, Sveriges ekonomi är stark men reporäntan är -0,50%, jag får inte det att gå ihop eller vet Riksbanken något som vi andra inte känner till?
    Anders
    Svar: Penningpolitiken har gjort det möjligt att få denna goda ekonomiska utveckling. Hade räntan varit mycket högra hade förmodligen inflationen varit lägre, arbetslösheten högre och tillväxten lägre. Vidare är räntorna låga i nästan hela världen och då är det svårt för en liten öppen ekonomi som den svenska att kraftigt avvika från den globala räntenivån.
  • Hej Stefan, Har även en riksbankschef semester i sommar? Trevlig sommar!
    Patric
    Svar: Ja semester har jag, men aldrig helt och hållet. Dels följer vad som pågår i Sverige och världen och dels skall jag på ett internationellt möte i Kina mitt i sommaren. Trevlig sommar till dig med.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?