Chatt med riksbankschefen Stefan Ingves den 27 oktober 2011

Torsdagen den 27 oktober chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.

 

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten stängd för den här gången. Tack för era frågor.
  • Nu när både Paul Krugman och Goldman Sachs har ställt sig bakom nominal GDP level targeting skulle det vara intressant att höra dina åsikter. Skulle det kunna vara nått för Sverige? Hur stort är det Svenska nominella BNP-gapet jämfört med den historiska trenden? Går NGDP level targeting att förena med Riksbankens dubbla mandat?
    Peter
    Svar: Jag kan inte se att vi i dagsläget skulle byta målvariabel till NGDP. Prisstabilitet i form av ett inflationsmål på 2% har vid det här laget under lång tid fungerat bra i Sverige så oberoende av den akdemiska diskussionen om olika alternativ, är det inte aktuelt att byta mål för penningpolitiken.
  • Hej Stefan! Att räntan hålls oförändrad var i linje med "marknadens förväntan". Tror du att ni påverkas av "marknadens förväntan" innan ni fattar ert beslut?
    Tommy
    Svar: Vi följer alltid dom resonemang om penningpolitiken som fiinns utanför huset men sen till sist är det alltid vi själva som har att bestämma vad som är mest lämpligt att göra. Så har det också gått till denna gång.
  • Kan man säga vad som är värst, en för hög eller för låg ränta? Det jag tänker på är om läget i omvärlden är så osäkert som det är nu, åt vilket håll är det bäst att luta sig mot för att ta det säkra före det osäkra? Dvs är det bättre att ha räntan lite för högt eller är det bättre att vara lite för lågt?
    Tommy
    Svar: Svårt att svara på. Det beror ju framför allt hur man ser på framtiden och vad som oroar mest. Alla våra beslut är beslut under osäkerhet, framtiden är ju inte känd, och då får man göra olika avvägningar från gång till gång och hur dom avvägningarna skall se ut det kan man inte bestämma i förväg. Den här gången har vi gjort bedömningen att propblemen i Europa löses gradvis och då förbättras det ekonomiska läget. Blir det så, ja då får vi så småningom höja räntan längre fram.
  • Hur motiverar man en oförändrad repo ränta då inflationen är så hög?
    Håkan Karlsson
    Svar: Dagens KPI inflation inkluderar tidigare räntehöjningar och då ligger KPI inflationen över två procent. Rensat för denna ränteeffekt är däremot inflationen under två procent. Över tiden kommer båda måtten att röra sig mot två procent om vi gradvis höjer räntan längre fram. Inlfationstrycket, beskrivet på detta sätt, är för närvarande måttligt och då räcker det med att hålla reporäntan på dagens nivå.
  • Hej Stefan. -Tycker du bankernas höjda räntemarginaler sen ett par år tillbaka är rimliga? (När man samtidigt läser om högre vinster.)
    Josef
    Svar: Räntemarginalerna har tidigare varit för låga, nu har dom stigit men vad som är en långsiktigt rimlig nivå är svårt att slå fast, men det kommer sannolikt att vara en marginal som är högre än vi haft tidgare. Gillar man inte det är det alltid möjligt att byta bank.
  • Hur kommer räntebanan att se nästa år?
    Christina
    Svar: I vår prognos tror vi att räntan ligger still ungefär till andra halvåret 2012, sen stiger räntan gradvis under flera år uppemot 3,5% mot slutet av 2014.
  • Jag blir minst sagt förvånad över att räntan inte höjs när vi har en KPI på 3,2 % och dessutom en prognos som pekar en bra bit över 2 % fram till 2014. Det verkar som att Riksbanken gått ifrån sitt forna inflationsmål och sneglar mer mot KPIF och andra parametrar. Gäller inte inflationsmålet längre eller är trycket från industri och belånade för högt?
    Johan
    Svar: Inlfationsmålet gäller fortsättningsvis. Enligt vår analys kommer inflationen snart att falla tillbaka. Penningpolitiken syftar till att påverka framtida inflation och lyckas vi med att klara vårt inflationsmål på 2 procent kommer KPI och KPIF att sammanfalla på lång sikt.
  • Vad är Riksbankens syn på löneökningar 2012 efter höstens turbulens på finansmarknaden och bankkriser i Europa?
    Susann Sandberg
    Svar: Vi räknar med att löneökningarna kommer att bli ungefär som vanligt, d.v.s ca. 3,5 procent. Det bidrar då också till en jämn och stabil utveckling av svensk ekonomi.
  • Har ni inom Riksbanken tillgång till beslutsunderlag som "marknaden" inte har?
    Tommy
    Svar: Numera når nästan alla data alla samtidigt, sen kan man använda olika modeller för att analysera de data man har och dessa modeller skiljer sig åt mellan olika analytiker. Den tekniska specifikationen av våra modeller kan alla få så det är inte särskilt svårt att skapa sig en tydlig bild hur vi går till väga inför våra beslut.
  • Era beslut påverkar många människor, ibland mer än många viktiga riksdagsbeslut. Du känner aldrig att ni har för mycket makt i förhållande till hur många ni är?
    Tommy
    Svar: Efter moget övervägande och baserat på lång erfarenhet har politikerna kommit fram till att nuvarande ordning borde leda till räntebeslut och en inflationstakt i närheten av vårt inflationsmål på 2 procent. Så har också varit fallet. Nuvarande modell för beslutsfattandet har med andra ord fungerat väl under ganska lång tid.
  • Borde man inte sänka räntan istället?
    Rune
    Svar: Nej, vi tror att vi får en bättre ekonomisk utveckling och samtidigt klarar vårt inflationsmål om räntan förblir oförändrad. (I kapitel två i den penningpolitiska rapporten finns en teknisk analys av vad som händer om räntan sänks i stället)
  • Skulle du våga låna ut deina egna pengar till Grekland? Om ja, till vilken ränta och hur länge?
    Anders Lönnqvist
    Svar: Nja, jag behöver inte ta ställning till det. Däremot är det så att Sverige via Internationella Valutafonden är med och lånar ut pengar till Grekland. Sverige har under mycket lång tid alltid på ett eller annat sätt varit med och försökt hjälpa till när länder reder ut sina ekonomiska problem. Det gjorde vi ju också när Island och Lettland för inte så länge sedan hade en massa svåra ekonomiska bekymmer. Vid sådana lånetillfällen är ofta inte räntesättningen den avgörande frågan. Mycket viktigare är vilka villkor man ställer för att låna ut. Dom villkoren brukar vara ganska hårda, utan villkor löses sällan svåra ekonomiska problem.
  • Hur ser det ut med räntehöjningar i framtiden?
    Margita
    Svar: Reporäntan höjs från dagens nivå på två procent från och med senare delen av 2012. Detta förutsatt att vår prognos står sig också längre fram.
  • Stefan! Hur ser du på bankernas beroende av dollarupplåning? Behöver Riksbanken ta höjd för detta i sin balansräkning?
    Claes
    Svar: Svenska banler har i dagsläget inga problem med att låna i USD. Samtidigt är det naturligtvis en risk som bankerna själva och vi håller ett vakande öga på. Ett skäl till att hålla en valutareserv är att tillhandahålla USD eller andra valutor om det skulle behövas.
  • Har ni tagit nattens krispaket inom Eurozonen i beaktande till dagens beslut?
    Peter
    Svar: Ja, i så måtto att vi räknar med att man löser problemen i Europa. Att frågorna just denna natt skulle ta ett steg framåt kunde man inte veta innan men riktningen på besluten är den rätta och dom föreslagna åtgärderna stämmer väl med vår bedömning av vad som bör göras. Tack för alla intressanta frågor och tack för allt visat intresse rörande svensk penningpolitik och ekonomisk politik i vid mening. Ha en fortsatt bra dag. Hälsningar Stefan

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?