Chatt med riksbankschefen Stefan Ingves den 20 december 2011

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
  • Riksbanken har en ljusare prognos än arbetsförmedlingen vad gäller arbetslösheten, även innan justeringen av räntebanan. Vad är anledningen till att man gör en annan bedömning?
    Håkan Karlsson
    Svar: Vi gör en bedömning av arbetslösheten relaterat till den allmänna ekonomiska utvecklingen (BNP). Den analysen är grunden för vår prognos. Vilken prognosteknik som arbetsförmedlingen använder kan jag inte svara på.
  • Varför sänkte inte Riksbanken reporäntan med 0,50% i likhet med vad man nyligen gjorde i Norge? Vad är det som pekar på att Sverige har bättre förutsättningar att ha en relativt sett hög ränta?
    Ulla
    Svar: Vi anpassar räntenivån till svenska förhållanden och då var det lämpligt att sänka med 0,25% denna gång. I Norge gör man på samma sätt men då givet den ekonomiska utvecklingen i Norge.
  • Hej, jag avslutar nu min tvååriga master i nationalekonomi. Svenska skattebetalare betalade något enormt för den inkompetenta ekonomiska politik som fördes under 70 och 80 talen. Kan du se någon anledning alls varför sverige ska ta en enda krona i lån för att förhindra att europeiska banker tar en förlust på sina statspapper? Vi betalade för våra politikers misstag, de kan betala för sina. Mvh.
    Ola
    Svar: Sverige har under lång tid alltid hjälpt andra länder att klara sina ekonomiska problem. I det nuvarande fallet är det därtill så att vi har nytta själva av att problemen löses eftersom vi exporterar mycket till övriga Europa. Med gemensamma krafter löses problemen snabbare än om var och en gnor på på sin kant.
  • Kan räntan verkligen påverka inflationen? Är alla händelser under (stora som små) 2011 ett kvitto på att räntan är död som styrmedel? Sverige är ett liten land och det enda som gäller är att ha ordning på statsfinanserna.
    Gunnar
    Svar: Ja räntan påverkar inflationen, men styrningen är inte exakt utan kan variera ganska mycket över tiden. Det tar upp till två år innan en ränteförändring fått full effekt och under den tiden hinner det också hända en massa annat. Därför är det inte så lätt att styra med stor precision.
  • Kan inte ni som riksbank på ett tydligare sätt påverka räntan från banken till slutkund?
    Diego Lopez
    Svar: Det är bankerna själva som sätter räntan ut mot slutkund. Den räntan styrs i sin tur av vad det kostar att låna på marknaden både i Sverige och utomlands. Av den här anledningen kan man inte förvänta sig en koppling ett till ett mellan reporänta och olika boräntor.
  • Får man som privatperson låna pengar av riksbanken?
    Jeppe
    Svar: Nej inte idag. Det är länge sedan Riksbanken också fungerade som en ganska vanlig bank.
  • Hej! Betyder detta att Riksbanken har gått ifrån inflationsmålet?
    Johan
    Svar: Nej, inflationsmålet är och förblir 2 procent. I en osäker värld går det inte alltid att pricka rätt hela tiden, men vi gör så gott vi kan och strävar alltid mot en inflation runt 2 procent när vi utformar penningpolitiken.
  • Hej! Jag känner riksbanken har inget inflyttande, för att stimulera oss konumenter att känna oss trygga pga bankerna följer inte riksbankens sänkning. Det känns att sänkningen har inget betydelse, är det så? MVH/Seyed
    Seyed
    Svar: Det tar tid innan penningpolitiken får fullt genomslag på olika räntor. Om man blickar tillbaka på de senaste fyra fem åren då det periodvis rått stor osäkerhet till följd av problem på finansmarknaderna har det ända visat sig vara så att penningpolitiken varit kraftfull och påverkar den allmänna räntenivån och så kommer det nog att vara också fortsättnignsvis.
  • Bankerna försöker kompensera förlusterna på högre kassakrav genom att kräma ur oss vanliga ännu mer pengar. Har ni tänkt på det på Riksbanken?
    Rune Svensson
    Svar: Riksbanken har inget formellt kassakrav däremot är det så att bankerna behöver hålla mera i kassa än tidigare och det är i slutänden till nytta för alla eftersom det ökar den finansiella stabiliteten.
  • När beskedet om räntesänkningen kom gick de svenska räntorna upp och kronan stärktes. Som lekman känns det som fel reaktion. Borde det inte vara tvärtom?
    Tommy
    Svar: Det tar tid innan penningpolitiken får fullt genomslag och reaktionerna efter någon timme ger ingen klar bild av den allmännna ekonomiska utvecklingen. Vi arbetar med en betydligt längre tidshorisont.
  • Hej, Vad är det exakt som gör att BNP och inflation stiger i slutet av 2013? Är det inte en ren gissning från Riksbanken!
    Bengt
    Svar: Vår bedömning är att det vid det laget har skett en återhämtning i Europa eftersom man underhand löser de statsfinansiella problemen. Det påverkar också efterfågan i Sverige med gradvis stigande priser. Den låga ränta vi nu har bidrar till detta eftersom penningpolitiken under den här perioden är expansiv.
  • Bör man inte kunna sätta högre press på bankerna att följa reporäntan. De har under hösten redan genomfört höjningar trots oförändrad reporänta. Nu sänks reporäntan och de håller samma nivå på boräntorna. Det i sig bör ju ses som en höjning? Bankerna bör väl kunna låna pengar av riksbanken med ränta i förhållande till reporäntan? Då är det väl dumt att vända sig till någon som kräver högre ränta??
    Fredrik
    Svar: Bankerna finansierar normlt sett inte sin egen utlåning i riksbanken utan på marknaden. Man lånar hos Riksbanken enbart om man har stora problem, vilket inte är fallet idag. Därför finns det inte en omedelbar och direkt koppling mellan reporäntan och säg enskilda bolån.
  • Hej Stefan Vill bara önska dig en god jul och ett gott nytt år. Tycker du gör ett bra jobb.
    Daisy
    Svar: Stort tack för dom orden! Tack också för många bra, intressanta och spännande frågor från alla som tagit del i chatten. Nu är det färdigchattat här för i år. Väl mött i februari igen. God Jul och Gott Nytt År!

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?