Chatt med Stefan Ingves den 3 september 2009
Torsdagen den 3 september chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats. Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.
Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
-
Varför har inte valutareserven använts till att försöka minska de kraftiga slagen i kronans kurs? När man läser om valutareserven på riksbankens hemsida står det att det är en av de saker den skall användas till.CarlVi har länge haft en flytande växelkurs och har inte goda skäl till att intervenera på valutamarknaden. Erfarenheterna av att finjustera växelkursen är inte goda. Inflationsmål fiungerar bättre.
-
Överväger ni att byta inflationsmått? För den som inte har bostadslån är inflationen (matpriser, hyror) gott och väl över 2%.JennyNej, vårt inflationsmål uttryckt som förändringen av KPI är ett bra mått eftersom KPI är välkänt och fångar det som sker i den svenska ekonomin.
-
Historien visar att det finns en fördröjning från det att en ränteändring sker tills den får effekt på inflationen. Tittar man på KPI hos SCB mellan 2004-2008 ser man tydligt en uppåtgående trend under denna period men ändå valde Riksbanken att höja räntan till en rimlig nivå först när KPI gick över ca 3% år 2008. Detta känns som ett reaktivt beteende där man inte verkar ha tittat på trenden. Hur resonerar Riksbanken nu när KPI är på väg att vända uppåt? Jag hoppas att man inte väntar med räntehöjningarna tills KPI är 2% utan höjer när _trenden_ pekar uppåt.JohanVår bedömning är att räntan behöver höjas först om ett år eftersom inflationen för närvarande är mycket låg och konjunkturnedgången ännu inte är förbi. Det kommer också att ta tid innan allt normaliserats i den svenska ekonomin och därför är det bra att räntan hålls på nuvarande nivå.
-
Hur kan "100 nya miljarder" tillsammans med bibehållen låg ränta bidra till att hålla inflationen nere?BekymradJust nu ligger inflationen under målet på två procent, utlåningen och den låga räntan syftar till att öka efterfrågan i ekonomin så att vi får upp inflationen till vårt mål på två procent. Samtidigt får den förda penningpolitiken en effekt också på BNP och sysselsättning, dvs vi hjälper till med att ta oss ur den allvarliga lågkonjunkturen.
-
Hej Finns det inte en viss risk med låg ränta under lång tid? Att människor "vänjer sig" vid låg ränta och belånar mer än vad de egentligen har råd med? Finns det risk för en ny kris när räntan höjs pga detta i sverige?AndersDet är viktigt att nu få upp sysselsättning och produktion men samtidig är det också viktig att var en och en noga tänker igenom vilka risker man är villig att ta för räntan kommer inte att vara låg för alltid.
-
Hej stefan, Jag är en fattig kille som lyckats vinna 200.000, skulle du kunna tala om för mig vad jag ska göra med pengarna, Aktier fonder ?TommyGrattis! Jag brukar inte ge privatekonomiska råd.
-
Hej. Tror ni att kronförstärkningen kommer att fortsätta under hösten? Har riksbanken haft som inofficiellt mål att hålla kronan svag under kristid för att stärka exporten?Jonathan HolgerssonNej, vi har inget särskilt mål för kronan, men historiskt brukar små valutor som den svenska kronan försvagas när det är oroligt och dåliga tider. En expansiv penningpolitik innebär normalt en låg ränta vilket i sin tur kanske kan påverka växelkursen.
-
Hej! jag har just köpt en större lägenhet ensam och har därmed relativt höga lån. När i tiden skulle du vilja se att styrräntan kommer att uppnå "en normal" nivå som jag uppfattat ligger runt 4.25%? mvhtinaMed den bedömning som vi nu gör kommer räntan att ligga kring 4% i slutet av 2012.
-
Trots att ni har sålt av en hel del av svenska folkets guldreserver,så har ni säkert kvar ganska mycket guld. Anser ni guld vara pengar eller en råvara,eftersom ni fortsätter att ha guld kvar i reserverna. (Ni har ju nämligen ingen olja eller koppar osv.)PeterHos oss är guld jämförbart med andra värdepapper, dvs ganska nära pengar. Vi sysslar inte med andra råvaror.
-
Hej, Vad innebär Sveriges stadsskuld. Är det en skuld till Riksbanken eller till utländska banker och finansinstitut? På vilket sätt betalas den skulden tillbaka och vid vilka tillfällen sker det?MartinDet är inte en skuld till Riksbanken. Statsobligationer innehas av många i Sverige och i den meningen är det en skuld till oss själva! Övriga obligationer som hålls i utlandet är en skuld till andra.
-
Do you see the appreciation of SEK as a "problem" for future rate hikes?SimonNo, the exchange rate is not a problem. We have an inflation target with a floating exchange rate. Hence the krona varies up and down without significantly affecting monetary policy.
-
Är ine risken hög för ökat inflationstryck nu när sedelpressarna är igång i de flesta centralbanker i världen?Hur planerar riksbanken gemensamt med andra centralbanker att möta dettaGunnar SträngareNej jag tror inte det. Med dom bekymmer som finns inom den finansiella sektorn och i världsekonomin behövs det just nu mera pengar som smörjmedel. När allt normaliseras igen kan vi och andra centralbanker dra in dom perngarna. Tekniskt är det inte särskilt svårt att göra dom transkationerna.
-
Ni medger att såväl omvärld som domestika data har förbättrats, likväl som finansiella värden. Ni reviderar också upp de flesta prognoserna. Det verkar rimligt. Däremot förstår jag inte hur räntebanan kan vara oförändrad när det sker. Ni hade ju ett alternativt scenario som verkar stämma överrens med utvecklingen?FredrikDet är fortfarande så att konjunkturuppgången inte är tillräckligt starkt för att det skall vara dags att ändra på rängebanan. Samtidigt är inflationen låg så inflationsmålet motiverar inte heller en annan räntebana.
-
Vad galler Sveriges ekomonis aterhamtning – forutom de redan namnda riskerna till ert huvudscenario sasom Baltikum och snabbare an forvantad aterhamtning i omvarlden, vilka faktorer skulle vara mest avgorande i huruvida Sverige aterhamtar sig svagare eller starkare an t.ex. euroomradet och USA (t.ex. ar det nagon sarskild del av BNP som kommer att spela roll under den narmaste tiden)?YlvaSverige är ett litet exportberoende land så världshandelns utveckling, åt båda hållen, har stor betydelse för oss. Vi har också en stor finansiell sektor som till en del är beroende av vad som sker inom finanssektorn globalt så den utvecklingen, positiv eller negativ, påverkar oss också.
-
Hej Stefan! Hur stort bedömmer du problemet vara att bankerna har högre marginaler nu än någonsin, om man jämför reporäntan med deras utlåningsräntor?Student Nationalekonomi HHSHade vi inte gjort någonting hade sannolikt marginalerna varit mycket större. Marginalerna har också krympt under det senaste året. Enligt vår uppfattning har våra olika utlåningsåtgärder haft en positiv effekt.
-
Hur Ser riksbanken på sin uppgift enligt eran hemasida ær riksbankens uppgift att se till att den svenska kronan behåller sitt penningværde, varfør har allt då blivit 50% dyrare sedan 90-talet? Ær detta verkligen ett sunt sætt att bibehålla penningværdet?Michael KMan kan definiera "att bibehålla penningvärdet" på många olika sätt. Vi har valt att göra det i termer av vårt inflationsmål, som ju är 2 procent. Mätt på det viset kommer priserna att sakta stiga. Det är en politik som vi tycker har varit lyckosam särskilt om man jämför längre tillbaka i tiden när inflationen var mycket högre.
-
Är du inte rädd för att vi får moral hazard nu när ni mer eller mindre lovar att hålla räntorna så låga så länge? Jag själv har belånat min aktieportfölj igen för frösta gången sedan 2006 och budgivningar på hus skjuter åter i höjden. Jag hoppas att du inte bara läser rapporter i badkaret...DanielVi vill vara så tydliga som möjligt när det gäller vår syn på den framtida ränteutvecklingen, och räntan höjs ju så småningom. Blir utveklingen en helt annan, ja då får vi ta konsekvenserna av det och ompröva tidigare beslut. Nej jag läser inte rapporter i badkaret, alla papper blir så skrynkliga då.
-
Hej! Hur stor betydelse har den reala ekonomins utveckling i er bedömning av räntenivån?EllinorVisst har den realekonomiska utvecklingen stor betydelse, den styr ju både inflation, efterfrågan och sysselsättning. Alla tre variabler som är viktiga för penningpolitikens utformning.
-
Många hushåll lånar inte längre till bostäder utifrån att betala tillbaka på en 20- till 30-årsperiod utan lånar efter vad de klarar i månadskostnad. Själv klarar jag en bolåneränta på ca 15% och gör mina kalkyler utifrån amorteringstid men vägrar gå in i budgivning med folk som gör boendekalkyler på ca 5% boränta och bara lever för stunden. På vilken nivå kommer reporäntan att toppa i nästa räntecykel och är ca 10% reporänta uteslutet? Vore det inte hälsosamt att trycka upp räntan och minska skuldsättningen även om det blir smärtsamt under en övergångsperiod? Som jag ser det skjuter vi nu bara problemet på framtiden och gör räntevapnet mindre användbart nästa gång det behövs.JohanAtt idag sia om när räntan toppar i framtiden är inte görligt. En normal reporäntenivå ligger kring 4 procent.
-
Hej! Vad tycker du är en rimlig upplåningsränta på 3-mån lån för en bank idag. Vill du inte ge en exakt procentsats, gärna ett litet intervall iallafall. Kommer den räntan ligga konstant eller kunna sjunka trots att repo ligger kvar?JosefVi har inte synpunkter på enskilda bankers upplåningskostnader. Den förda penningpoltiken bidrar till att upplåningskostnaderna i kronor kommer att hållas på en ganska låg nivå men kan variera från bank till bank.
-
Ær det rætt att behålla så låga ræntor? hade det inte varit bættre att låta recessionen ha sin gång och låta ekonomin korrigera sig sjælv? Varfør vill RB manipulera denna korrigering?Michael KHade vi inte gjort något skulle arbetslösheten ha blivit ännu större, vi skulle ha hamnat allt längre under vårt inflationsmål och båda dessa effekter är skadliga för samhällekonomin. Och därmed medborgarna.
-
Varför håller ni fast vid KPI-måttet,när det börjar uppdagas för mer och mer folk att det är ökningen av penningmängden och kreditexpansionen som ÄR inflation.Prisökningar är bara symptom på inflation. KPI-måttet verkar ju också variera med tiden,ni tillämpar väl det som kallas för ”hedonic adjustments”,eller har jag fel?CurtKPI är fortsättningsvis ett bra mått för penningpolitiken. KPI mäter prisförändringar bättre än många andra mått. Det gäller särskilt alternativ som penningmängd eller kreditexpansion, men det är också värdefullt att följa dessa mått när vi skall skapa oss en uppfattning om KPIs utveckling framöver.