Europeiska Centralbankssystemet, ECBS

Deltagarkrets

Europeiska centralbankssystemet (ECBS) består av Europeiska centralbanken (ECB), med säte i Frankfurt, och de nationella centralbankerna i EU:s samtliga medlemsländer.

ECB och de nationella centralbankerna i de länder som infört euron benämns gemensamt Eurosystemet. För närvarande ingår där arton nationella centralbanker.

Se vidare även EU-samarbete, övrigt.

Mandat/uppgifter

Verksamheten i ECBS och Eurosystemet regleras genom EU-fördraget och en särskild stadga som ingår som bilaga till fördraget. De mest omfattande bestämmelserna i stadgan gäller centralbankerna i Eurosystemet, som har euron som gemensam valuta och bedriver en gemensam penningpolitik, förvaltar en gemensam valutareserv, ansvarar för en gemensam kontantförsörjning med mera. Beslut på dessa områden är centraliserade, medan genomförandet i stor utsträckning är decentraliserat till de nationella centralbankerna inom Eurosystemet.

Huvudmålet för centralbankerna i ECBS är att upprätthålla prisstabilitet. Utan att åsidosätta detta mål ska ECBS stödja den allmänna ekonomiska politiken i unionen i syfte att förverkliga unionens allmänna mål (se mandat för EU-samarbete, övrigt).

De centralbanker som ingår i ECBS men inte i Eurosystemet – däribland Riksbanken – behåller sitt ansvar för en självständig nationell penningpolitik och andra nationella uppgifter. Deltagandet i ECBS syftar bland annat till att underlätta ett inträde i Eurosystemet om och när detta blir aktuellt. Det ger också en möjlighet för Riksbanken att utöva inflytande i frågor som är viktiga för Sverige och ta del av och bidra med kunskap och erfarenhet.

Kort historik

ECBS upprättades den 1 juni 1998 och Eurosystemet inledde sin verksamhet den 1 januari 1999 i och med starten av den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen i EU, det vill säga när valutaunionen upprättades och euron infördes som gemensam valuta i elva medlemsländer. Verksamheten hade sedan 1994 förberetts av alla nationella centralbanker i de dåvarande EU-länderna inom ramen för Europeiska monetära institutet (EMI). 

Beslutsformer/deltagarformer

ECB-rådet

ECB-rådet är det högsta beslutande organet inom Eurosystemet och ECBS. Ledamöter är de nationella centralbankscheferna i euroområdet samt ledamöterna i ECB:s direktion. ECB-rådet sammanträder normalt två gånger per månad, och vid vartannat tillfälle fattas penningpolitiska beslut. Eftersom Sverige står utanför valutaunionen ingår inte riksbankschefen i detta råd. När ECB-rådet fattar beslut som gäller hela ECBS kan allmänna rådets medlemmar (se nedan) lämna synpunkter i förväg.

Direktionen

ECB:s direktion har sex ledamöter som utses av stats- och regeringscheferna i euroländerna. Mario Draghi är ordförande i direktionen liksom i ECB-rådet och allmänna rådet. Direktionens huvuduppgifter är att ansvara för ECB:s löpande verksamhet och att se till att ECB-rådets beslut genomförs.

Allmänna rådet

I ECB:s allmänna råd ingår de nationella centralbankscheferna i EU:s samtliga medlemsländer samt ECB:s ordförande och vice ordförande. Riksbankschefen är alltså medlem i allmänna rådet. Allmänna rådet sammanträder vanligen en gång per kvartal. Dess viktigaste uppgifter är att förbereda för att nya länder ska kunna komma med i euroområdet samt att övervaka och analysera ekonomin i de EU-länder som står utanför euroområdet. Bland annat antar rådet de konvergensrapporter där ECB bedömer hur dessa länder uppfyller de ekonomiska konvergenskriterierna och i vad mån deras nationella lagstiftning är förenlig med fördraget och ECBS-stadgan. Konvergensrapporter utarbetas vartannat år eller om något land söker inträde i valutaunionen.

ECBS-kommittéer

ECB-rådet har bildat sexton kommittéer med ett stort antal arbetsgrupper för olika delar av verksamheten inom ECBS. De nationella centralbankerna har representanter i dessa grupper, som mestadels sammanträder för att bistå ECB-rådet i frågor för Eurosystemet. När frågor hör till allmänna rådets ansvarsområde deltar samtliga centralbanker inom EU, det vill säga även Riksbanken, i arbetet. I den internationella kommittén och banktillsynskommittén representeras Riksbanken av direktionsledamöter, och sammantaget deltar Riksbanken i cirka 50 kommittéer eller grupper inom ECBS. 

Viktiga frågor för Riksbanken

Effektivt regelverk

Det gemensamma regelverket för centralbankerna bör vara effektivt i ett helhetsperspektiv, oavsett om det gäller för Riksbanken i nuläget eller vid ett eventuellt framtida deltagande i Eurosystemet.

Finansiell krishantering

Parallellt med det arbete som bedrivs inom övriga kommittéer i EU-samarbetet bör centralbankerna utveckla en välfungerande samordning av åtgärder för hantering av finansiella kriser.

Övervakning av finansiella systemrisker

Riksbanken fäster stor vikt vid arbetet inom EU:s nystartade systemriskråd  (European Systemic Risk Board, ESRB). Riksbankchef Stefan Ingves är ordförande i den rådgivande tekniska kommittén (ATC) där huvuddelen av frågorna behandlas inför beslut i styrelsen.

Ansvarsfördelningen inom ECBS

Den ansvarsfördelning som angetts i ECBS-stadgan bör tillämpas på ett sådant sätt att centralbanker i länder som inte infört euron kan utöva ett inflytande på beslut som berör dem.

Rättvisande granskning av Sverige

ECB:s granskning av svensk ekonomi och svenska förhållanden i övrigt ska vara korrekt och rättvisande. ECB:s konvergensgranskningar avseende förutsättningarna för att delta i valutaunionen bör innebära en likabehandling med länder som gått med tidigare; bedömningarna av växelkurskriteriet och lagstiftningen om Riksbanken är centrala aspekter i konvergensgranskningen avseende Sverige.