1930-talskrisen och andra världskriget ledde till en stark reglering av den internationella ekonomin. Inrikespolitiskt stod arbetsmarknads-åtgärder (full sysselsättning) och bostadsbyggande i fokus.
Bankens lågräntepolitik tvingade fram ingrepp i marknaden men när Bretton Woodssystemet föll sönder i början av 1970-talet blev regleringsekonomin allt svårare att hantera. Bretton Woodssystemets sönderfall innebar att världens valutasystem inte längre var kopplat till någon värdemetall och valutornas värde blev i stället helt beroende av omvärldens förtroende. Oljekrisen, löneinflationen och det växande budgetunderskottet kännetecknade regleringstidens sista årtionde.
Tidsaxel
| 1944 |
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram.
Låg ränta – hög beskattning.
|
| 1946 |
Kronan skrivs upp med 17 procent mot dollarn.
|
| 1948 |
Rooth avgår i protest mot lågräntepolitiken.
Klas Böök riksbankschef.
Marshallplanen inleds.
|
| 1949 |
Kronan devalveras med 30,5 procent mot dollarn.
|
| 1951 |
Sverige ansluter sig till Bretton Woodssystemet.
Mats Lemne riksbankschef.
|
| 1952 |
Likviditetskvoter införs.
|
| 1955 |
Per Åsbrink riksbankschef.
|
| 1957 |
Räntekuppen.
|
| 1958 |
Kronan konvertibel.
|
| 1964 |
Riksdagen stiftar Riksbankens Jubileumsfond.
|
| 1968 |
Riksbanken 300 år.
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftas.
|
| 1970 |
Idiotstoppet.
|
| 1973 |
Krister Wickman riksbankschef.
|
| 1973–1976 |
Överbryggningspolitiken.
|
1976
|
Carl-Henrik Nordlander riksbankschef
|
| 1976–1977 |
Kronan devalveras tre gånger.
|
| 1979 |
Lars Wohlin riksbankschef.
|
| 1981 |
Kronan devalveras.
|
Var den här informationen till hjälp?
Ja
Nej
Tack för din hjälp!
