Yttrande över remiss om Ny associationsrätt för försäkringsföretag (SOU 2006:55) (Fi2006/2981)

Sammanfattning:

Riksbanken stöder utredningens förslag att närmare koppla de associationsrättsliga bestämmelserna för försäkringsföretagen till lagen om ekonomiska föreningar respektive aktiebolagslagen. Vidare är Riksbanken positiv till de delar av förslagen som innebär en tydligare avgränsning mellan riskkapitalet och försäkringstagarnas medel, skärpta krav på information till försäkringstagarna samt förstärkt inflytande för försäkringstagarna. Riksbanken konstaterar att förslaget om hur icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag ska kunna omvandla en del av konsolideringsfonden till aktier och kapitalandelslån innehåller en del problem, och skulle därför gärna se ett fortsatt översynsarbete så att försäkringstagarna får ett gott skydd samtidigt som försäkringsmarknaden blir effektiv och väl genomlyst.

 

Riksbankens synpunkter

Riksbanken stöder utredningens förslag till förenkling och förtydligande av de associationsrättsliga bestämmelserna för försäkringsföretag. Dessa bestämmelser bör i största möjliga mån kopplas samman med den allmänna associationsrättsliga lagstiftningen. Särregler för försäkringsföretag bör förekomma bara i den mån det verkligen finns behov. Riksbanken delar därför utredningens bedömning att det är önskvärt att alla särregler finns i en speciell lagstiftning medan de ömsesidiga försäkringsföretagen i övrigt får följa de allmänna bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar och de försäkringsföretag som drivs som aktiebolag får följa aktiebolagslagen. En positiv konsekvens av utredningens associationsrättsliga förslag är att skillnaden mellan ömsesidiga försäkringsföretag och försäkringsaktiebolag blir tydligare.

 
Riksbanken delar också utredningens bedömning att det tydligare bör framgå vad som är riskkapital och vad som är avsättningar till försäkringstagarna i livförsäkringsaktiebolag. De betydande fonderade belopp (1) som idag finns i de icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolagen utgör på ett olyckligt sätt både försäkringstagarnas medel och ett riskkapital. Inte minst konsumentskyddsskäl talar för att det tydligare bör framgå vad som är försäkringstagarnas medel. Det är enligt Riksbankens mening väsentligt med ett extra starkt konsumentskydd inom livförsäkringsområdet bland annat eftersom kontrakten ofta har lång löptid och eftersom möjligheterna för försäkringstagarna att kontrollera verksamheten är begränsade. Ökad tydlighet med bättre förutsättningar för försäkringstagarna att bedöma värdet på försäkringskontraktet är därför av godo.

 
Riksbanken stöder också förslaget om skärpta krav på information om försäkringstagarnas delägarrättigheter, liksom förslaget om förstärkt inflytande för försäkringstagarna, bland annat genom en förstärkt rätt för försäkringstagarna att utse representanter till stämman i ett ömsesidigt bolag. Det finns dock en risk att detta senare förslag i praktiken får begränsad effekt eftersom försäkringstagarna är många, små och oorganiserade och därför har små incitament att aktivt engagera sig i bolagets skötsel. Riksbanken anser därför att det finns anledning att mer principiellt se över såväl kontraktsformerna och det allmänna regelverket på livförsäkringsmarknaden som livförsäkringstagarnas ställning på denna marknad.

 
Utredningens förslag till hur ombildningen från icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag till vinstutdelande försäkringsaktiebolag bör kunna ske, aktualiserar emellertid enligt Riksbanken ett antal problem. Av principiella skäl bör man undvika den sammanblandning mellan riskkapitalet och försäkringstagarnas medel som sker i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Samtidigt utgör denna typ av försäkringsföretag en stor del av den svenska livförsäkringsmarknaden och de kapitalbelopp som berörs är betydande. Riksbanken vill därför lyfta fram ett antal problem som kan uppstå vid en ombildning av dessa företag.

 
Riksbanken anser att förändringarna i samband med dessa ombildningar inte bör vara sådana att de är till försäkringstagarnas nackdel. Det är inte uppenbart att det ligger i alla försäkringstagares och andra förmånstagares intresse att byta ut en del av fordran på konsolideringsfonden mot aktier eller kapitalandelslån i ett icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Som aktieägare respektive innehavare av kapitalandelslån faller de inte under ett försäkringskontrakt vars villkor står under Finansinspektionens tillsyn. Den del som omvandlas till aktier och kapitalandelslån kommer också att ha en sämre prioritet vid konkurs än försäkringstagarnas fordran enligt försäkringsavtalet.

 
Det är därför, enligt Riksbanken, viktigt att det finns lämpliga skyddsåtgärder för försäkringstagarna i samband med ombildningen. Skyddet för försäkringstagarna kan förstärkas på flera sätt. Ett sätt är att stärka försäkringstagarnas inflytande över ett beslut om ombildning. Detta kan uppnås genom ett krav på att ombildningen ska underställas en omröstning bland försäkringstagarna. Detta kan motiveras av att försäkringstagarna i praktiken har begränsat inflytande i försäkringsbolagen och av att ombildningen kan vara av stor betydelse för försäkringstagarna. Skyddet för försäkringstagarna kan också stärkas genom att införa ett krav på flytträtt. Visserligen ger det nya förslaget till ombildning till vinstutdelande försäkringsaktiebolag försäkringstagarna en möjlighet att sälja aktierna eller kapitalandelslånen vilket gör att försäkringstagare som aktivt tar ställning till hur den omvandlade tillgången bäst hanteras erbjuds en ny valfrihet. Det innebär emellertid inte att problemet är undanröjt eftersom det endast är aktierna och inte försäkringen som kan flyttas på detta sätt. Vidare torde det finnas många försäkringstagare som inte aktivt tar ställning till den nya situationens risker och möjligheter. Det är därför viktigt att det också finns lämpliga skyddsåtgärder med särskild inriktning på dem som är passiva.

 
Mot bakgrund av de belopp som är aktuella för ombildning är det också viktigt att ställa sig frågan vad effekten blir på aggregerad nivå. Om ombildningen sker genom en emission av aktier är det tänkbart att försäkringstagarna betraktar dessa aktier som mer riskfyllda än den tidigare försäkringen. Försäkringstagarna kan därmed ha incitament att avyttra dessa aktier vilket leder till att omfattningen av försäkringstagarnas kontrakt med försäkringsbolaget minskar. Detta gäller speciellt för kapitalförsäkringar. En del av de försäkringstagare som idag är nöjda med omfattningen på försäkringen kan därför vilja köpa nya försäkringar vilket skulle driva upp efterfrågan. Om samtliga medel som på detta sätt realiseras kanaliseras till nya försäkringar kommer detta att ställa försäkringsaktiebolagen inför krav på ökat riskkapital. Dessa effekter kan behöva utredas närmare.

 
Ytterligare en komplikation med utredningens förslag kring ombildningen av icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag är att Finansinspektionen kan komma att ställas inför svåra avvägningar mellan intresset att möjliggöra ombildningar och tillvaratagandet av försäkringstagarnas intressen.

 
Enligt Riksbankens mening visar detta på att betydande problem på livförsäkringsmarknaden kommer att kvarstå även om utredningens förslag skulle genomföras. Detta påpekas också i det särskilda yttrandet till utredningen. Riksbanken skulle därför gärna se ett fortsatt översynsarbete särskilt beträffande hur reglerna för livförsäkringskontrakten kan utformas på ett mer ändamålsenligt sätt för att uppnå såväl ett gott skydd för försäkringstagarna – både i de ömsesidiga bolagen och i försäkringsaktiebolagen – som en effektiv och genomlyst livförsäkringsmarknad.

 

På direktionens vägnar:

Stefan Ingves
Kerstin Alm


I beslutet har deltagit: Stefan Ingves (ordförande), Lars Nyberg, Kristina Persson, Irma Rosenberg, Eva Srejber och Svante Öberg.


Föredragande har varit Jonas Niemeyer och Eric Frieberg.

 

Fotnot: 1)
Här avses, i enlighet med utredningens betänkande, de belopp som motsvarar uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fond för verkligt värde och andra övervärden i bolaget med avdrag för aktiekapitalet och överkursfonden.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?